Ny studie presenteras: AI – välsignelse & förbannelse i arbetsliv, skola & samhälle

Network

På mindre än ett år har generativa AI-bottar som ChatGPT förändrat förutsättningarna i arbetsliv, utbildning och samhället i stort. Generativ AI skapar enorma möjligheter inom en lång rad områden, och förväntas kunna lösa såväl klimat- som hälsokris och bli en välståndsskapare av rang. Men det finns också stora risker och nedsidor bland annat för ett alltmer kluvet land. Det konstaterar Kairos Future i en rapport om generativ AI och framtidens arbetsliv som tagits fram i samarbete med ett tiotal företag, myndigheter och organisationer. Ta del av de viktigaste insikterna här.

Studien Kunskapsautomation – en revolution i vardande, har genomförts tillsammans med 11 partners under perioden maj-september 2023. Projektet bestod av en lång rad delstudier, en enkätstudie bland 1000 högskoleutbildade samt djupstudier av 15 olika yrken med fokus på möjligheter med generativ AI. Därtill har deltagarna fått tillgång till en AI-generad mediescanning av hundratusentals nyhetsartiklar globalt som handlar om generativ AI. Samma datamängd har även använts för att träna en interaktiv researchbot, där deltagarna kunnat ställa frågor till datamaterialet på samma sätt som när man chattar i till exempel ChatGPT.

Medverkande:

• Akavia 
• Burlövs kommun
• Fonus
• Försvarsmakten
• Haninge kommun
• LKAB
• Marks kommun
• Maskinentreprenörerna
• Patent- och registreringsverket
• Skatteverket
• Sveriges Ingenjörer

Var fjärde svensk högskoleutbildad använder redan generativ AI i jobbet – och blir effektivare

I projektet har tusen svenskar med högskoleutbildning på minst tre år intervjuas. Här framkommer att generativ AI redan har ett brett genomslag bland högskoleutbildade, också på jobbet. Närmare hälften har testat eller använt olika appar privat, och var fjärde använder dem i jobbet, vanligen dagligen eller varje vecka. De flitigaste användarna finns bland chefer och programmerare, i privat och statlig sektor. Minst AI-mogna är anställda inom bland annat skola, vård och omsorg.

När nu generativ AI integreras i standardprogram som Microsofts Officepaket kommer dessa siffror snabbt öka för att inom något år närma sig hundra procent av arbetskraften. Det kommer sannolikt också leda till stora produktivitetsvinster. Redan idag anger de som använder generativ AI i jobbet att de i genomsnitt uppfattar att de sparar 27% på att använda tekniken.

– Det här är en revolution, större än Internet, säger Olivier Rostang, konsult på Kairos Future och en av de medverkande i studien. Men det verkligt revolutionerande är att vi nu kan styra datorer utan att behöva lära oss deras språk. Det räcker att ge en enkel instruktion i text, eller muntligt, för att få uppdraget utfört.

Generativ AI gör alla till chefer

Denna möjlighet till automatisering av snart sagt allt, innebär i praktiken att de flesta på sikt kommer att bli chefer över AI-bottar. I början kommer dessa, som nu, kräva tydliga frågor och instruktioner, men relativt snart kommer de självständigt kunna utföra komplexa uppgifter, lära sig vad de behöver för att utföra dem och skaffa de resurser som krävs. Redan idag finns embryon till denna typ av program där AI:n agerar mer eller mindre självständigt.

– Det här ställer också nya krav på väldigt många medarbetare, som tidigare inte behövt fundera på att leda andra. Konsten att leda AI-bottar, eller promptning, blir en av de viktigaste framtidens kärnkompetenser, konstaterar Heléne Olsson, seniorkonsult på Kairos Future.

Att AI-bottar är de nya kollegorna talar också det faktum att 39% av användarna säger ”tack och hej” till dem, och 28% ”ser dem som en kollega snarare än ett datorprogram”.

Skilda perspektiv och delade åsikter

Alla svenskar är dock inte överväldigade över möjligheterna. Ungefär var tredje (33%) är optimistiska till hur generativ AI kommer att påverka samhället i stort, men lika många är pessimistiska (31%). I diskussioner på arbetsplatserna verkar dock fler gå i riktning mot möjlighet än hot för företaget och organisationen. Två av tre säger att de i första hand diskuterar frågan i termer av möjligheter. Det finns också mycket starka samband mellan organisationers ambitioner och initiativ på detta område och deras framgång generellt närmast oavsett hur detta mäts, visar studien.

Också på det individuella planet är åsikterna delade. Andelen pessimister i förhållande till optimister när det gäller generativ AI:s påverkan på det egna arbetet är närmast identisk med hur det ser ut kring samhället i stort. 32% är optimister, 33% är pessimister. 44% tror att det kommer göra jobbet tråkigare, något färre, 29% tror att jobbet blir roligare med generativ AI. Sambanden med användning är stark, och de mest frekventa användarna är också de största optimisterna.

Den långsiktiga utmaningen är ett alltmer kluvet land

Generativ AI har möjlighet att göra oss alla till chefer, där människorna tänker ut vad som ska göras och ger instruktioner till AI som gör jobbet. Sen behöver de i de flesta fall ta hand om resultatet, fatta beslut. Det innebär en samverkan med AI-bottar, där AI:n på sikt kan ta en allt viktigare roll.

Riskerna med detta är inte bara att arbetsuppgifter och hela yrken mer eller mindre automatiseras bort. Andra risker är att lättjan tar över. På samma sätt som när miniräknaren slog ut huvudräkningen och sociala medier det ”långa läsandet” finns risken att vi förlägger kunskap och förmågor utanför kroppen, i en maskin.

– Det här är speciellt tydligt inom skolan. Där kommer en av utmaningarna vara att motivera elever att lära sig såväl fakta som färdigheter när de inte upplever att de behöver dem, de kan bara fråga sin AI, säger Mats Lindgren, Kairos Futures grundare och huvudansvarig för studien.

Men AI:n har också möjlighet att omvänt fungera som individanpassad coach, och därmed accelerera lärande, göra människor bättre på vad de gör, oavsett om det handlar om rena fakta eller färdigheter. Den kan ge förslag på hur text eller kod kan förbättras, den kan lägga upp individualiserade träningsprogram för den som vill bli bättre på till exempel språk eller matematik. Och på samma sätt som en snäcka i örat som direktöversätta språk kan göra att vi inte behöver lära oss det, kan denna även göra det enklare och snabbare för oss att lära oss nya språk, genom att vi får bada i dem.

– Det här innebär att AI är en välsignelse för dem som är drivna, nyfikna och inriktade på lärande. Den är också en välsignelse för dem som inte vill eller orkar anstränga sig. Men där riskerar AI:n att göra sin användare en björntjänst. För skola, men också arbetslivet, handlar den stora utmaningen med generativ AI troligen på längre sikt i första hand om just detta, hur vi ska undvika att den driver på utvecklingen mot ett alltmer kluvet land.